Ute i en rennsten på ett torg, bland soppor, skräp och spån,Där låg en slåcknad fimp og grät, och inte långt ifrån,Det låg en liten sticka från Krygers tändstickstad,Två vilsekomna själar ur nattens maskerad,Två vilsekomna själar ur nattens maskerad,Ursäkta, sköna fimp, sa han, ett fattigt tändsticksban,Som ännu ej fått offra sig i livets grotte kvan,Jag föddes i en stor maskin i Krygers stickfabrik,Han skapte oss av ingenting, och därför blev han rik,Och kors, så rysligt intressant, god dag, sa fimpen mild,Jag är av gammal god familj, av etten tjester vild,Det var ett misstag, troligtvis, att jag blev kastad bort,Man brinner i sin ungdomsvård, och därför blir man kort,Nåväl, min fröken, även jag är utav gammal ett,Tre stjärnor var det namn som stod på askens etikett,Och jag har många bröder, jag, vi bor i alla land,Vi tänder eld, vi sprider ljus, vi sätter allt i brand,Ach, om du kunde tända eld på mig, sa fimpen vild,Så skulle du få smaka på en äktad tjester vild,Och fast jag ej är fullt så vit som ut i unga darm,Så har jag dock en utsökt smak, aromen, den finns kvar.Men plötsligt tystnade bägge två, och såg med ett skräckfylld min,Ett högre väsen som for fram med stadens soppmaskin,Och i en sky av gatans damm, det blev oskylda åt,Och ingen märkte stickans ve, och fimpens bittra gråt,Men på en tipp vid Ryddersvik, där möttes hon och han,Där låg det bland lump och skräp, tätt tryckta mot varann,Och solen sken, och tände eld på stickans hudknopp,Och fimpen, den gick upp i rök, och tänd stickan brann upp.Undertextning.nu