Susanne
Hon bjuder te och frukter
Komna ända ifrån Kina
Och just när du ska säga
Jag har ingen kärlek till dig
Får hon in dig på sin våg längt
Och hon låter floden svara
Att du alltid älskat henne
Och visst vill du gå med henne
När du följer i allt väl
Och vet att det är sanning
Att du har snuddat hennes kropp
Med din själ
Jesus var en sjöman
Den gick till en sjöman

En gång han gick på vattnet
Och hans ögon sökte länge
Från ett ödsligt torn av trä
Och när han visste säkert
Bara drunknade har kunskap
Sa
Alla ska bli sjömän
Tills dess havet ger *** frihet
Men själv så var han bruten
Långt innan himlen syntes
Försakat nästan mänsklig
Han sjönk inför din visdom
Som en sten
Och visst vill du följa honom
När du följer i allt väl
Och kan hända
Är det sanning
Att han har snuddat
Vid din kropp
Med sin själ
Nu tar Susanne din hand
Och hon leder dig till floden
Hon är klädd i lump
Och fjädrar
Som någon annan burit förut
Solen flödar
Lugnt som honom
Ner på din och flodens trottning
Hon visar för ditt öga
Där bland sopor och bland blom
Finns det hjältar
Mitt bland sjögräs
Det finns barn i någons morgon
Som är svaga för någons kärlek
Där finns svagheten för evigt
Och Susanne håller spegeln
Och visst vill du gå med henne
När ni följs åt i allt väl
Och du vet att det är sanning
Att hon har snuddat vid din kropp
Med sin själ
Och hon leder dig till flodet