Jag vandrar här ensam i regnet.
Det är november.
Tänker tillbaka mig jag försöker se fram.
Känslorna tar över mig och jag glömmer att andas.
Vill vara mig själv men jag faller tillbaka i något gammalt.
Känner mig delad, känner mig tom.
Känner mig så vilsen inom bord.
Känner mig vilsen inom bord.
Vem är jag nu?
De säger tiden läker alla sår.
Ändå står jag kvar på botten.
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
Jag sitter med händerna här över mitt hör.
Frustrerad och ledsen att saker de blev som de blev.
Jag vet att de säger man lär sig av misstag.
Men ångesten följer för allt jag gjort.
Känner mig delad, känner mig tom.
Känner mig så vilsen inom bord.
Känner mig vilsen inom bord.
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
De säger tiden läker alla sår.
Ändå står jag kvar på botten.
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
Jag har suttit länge här och kämpat.
Jag hoppas att det kommer vända.
För jag ser mig själv i spegeln.
Vill inte vara ledsen.
Tårar rinner nedför kinden.
Jag torkar bort det hemska minnen.
För jag ser mig själv i spegeln.
Vill inte vara ledsen.
Vill inte vara ledsen.
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?
De säger tiden läker alla sår.
Ändå står jag kvar på botten.
Vem är jag nu?
Vem är jag nu?