Bamse-gänget hade roliga dagar i Paris.De tog en tur upp i Eiffeltornet och de hann se den berömda målningen Mona Lisa.Men så till slut en dag var de tillbaka på stationen Gardenaure för att börja resan hemåt.Lille Skutt såg sig oroligt omkring på perrongen.Vargen är väl inte här och spionerar på oss, sa han.Nej, sa Bamse lugnt. Säkert inte.Om inte polisen fick fast honom så är han säkert skraj och håller sig undan nu.Jag hoppas du har rätt, sa Lille Skutt, som var den av vännerna som var rädd för vargen på riktigt.Tåget lämnade stationen.Ska bli skönt att komma hem till min trevliga stubbe, sa Lille Skutt.Och jag skulle faktiskt vilja fortsätta som brevbärare. Det var ett kul jobb.Du får väl prata med chefen på posten när du kommer hem, sa Bamse.Då?Då skrällde det till högt från Skalmans skal.Det var hans kära mat- och sovklocka som ringde.Av alla sina uppfinningar tycker Skalman själv att klockan är den bästa.Den talar om när det är dags att äta och att sova.Dags att sova förmiddag, sa Skalman, och somnade genast.En stund senare öppnades dörren till kupén och konduktören stack in huvudet.Kontroll, sa han.Han var med skråvlig röst och låg brett innan han klev in.Jaså, du ska kolla på biljetterna, sa Bamse.Ja, sa konduktören och sträckte sig mot bagagehyllan och började klämma på väskorna.Måste kontrollera så att allt är säkert. Annars kan ju vad som helst hända.Konduktören skrattade och trevade med händerna lite varstans runt i kupén.Lille Skutt blev orolig.Vad menar du? Vad kan hända?Åh, det händer så mycket, sa konduktören.Men nu har jag kontrollerat. Ni kan känna er lugna.Han slank ut igen och stängde dörren till kupén.Vad skönt, sa Lille Skutt. Allt är kontrollerat.Ja, sa Bamse och kände med handen i sin väska för att försäkra sig om att Johan Hilmers skrin fanns kvar.Han hade slagit in det i papper för att skydda det under resan.Vad kan hända?Det är skönt det du ser ut, sa Lille Skutt.Skrinet är borta, sa Bamse.Borta? På riktigt borta, sa Lille Skutt.Ja, det är inte kvar i min väska längre. Han måste ha tagit det.Konduktören som var här inne, sa Lille Skutt nervöst.Var det vargen?Ja, sa Bamse.Han lurade oss igen.Och den här gången lyckades han förställa rösten också.Det lät inte alls som vargen.Stackars farmor. Vad ledsen hon kommer att bli, klagade Lille Skutt.Det kommer hon inte alls, sa Bamse.Jag tänker ta tillbaka skrinet.Han letade fram sin sista burk dunderhånung och hällde i sig den.Bamse fick strax syn på vargen i tågkorridoren.En lurvig svart svans stack fram under den blå konduktörsjackanoch i handen höll han paketet med Johan Hilmers skrin.När vargen fick se Bamse började han springa och Bamse satte av efter.Nu har jag honom allt, tänkte Bamse när de kom till den sista vagnen i tåget.Där fanns bara en dörr som ledde rakt ut och genom fönsterrutan såg man järnvägsrälsen.Men vargen öppnade dörren just innan Bamse kom fram.Nu gör han något riktigt galet, tänkte Bamse.Vargen flyttade.Han flydde upp på tågtaket och Bamse klättrade efter.Sen började en vinglig jakt samtidigt som tåget rusade fram genom landskapet.Oj, sa Bamse, när en tågtunnel närmade sig snabbt.Här gällde det att lägga sig platt mot tågets tak.Bamse såg vargen kasta sig ner just innan tåget åkte in i tunneln och han gjorde likadant själv.In i tunneln var det bäckmörkt.Bamse hörde hur vargen skrik till.Hoppas han inte föll av.Ett misstag och då är jag göss med honom, tänkte Bamse.Men när tåget kom ut ur tunneln såg Bamse vargen resa sig upp.Men något var fel.Bamse såg vargen knyta båda händerna och skrika av ilska.Hans händer var tomma.Han hade tappat skrinet.Nu är det förlorat för evigt, tänkte Bamse.Nej, det får inte vara sant.Tappade vargen verkligen Johan Hilmers skrin från det framrusande tågets tak?Skrinet måste ha gått i tusen bitar, minst.Hur går det nu då?Missa inte nästa spännande avsnitt av Bamse på äventyr i Paris.Tack till elever och personal vid Bamse.