�������������������Vid protistfabriken stängse��La du din hand på mina knä��Vid protistfabriken stängse��Hos så att livet var något enkelt�����Men jag kunde inte hålla med dig�����På en betonglejre stod vi��Du bad mig ta stål��Så kärlek lett som en vind��Men jag var så ung och *** i sten�����Tårar ran ned för min kin�����För vem kan glömma att stjärnorna��Någon må bli stenar�����Vem vet hur länge vi har varandra��I en nedlagd hamstad full av misstro och ohållbarhet��Åttu jag min kärlek����������������*Sampai jumpa!
