Brott, sår och bilar och
hus som andas ut.
Strömmar av människor som åker hem till slut.
Och de går överallt.
Och jag står överallt.
Det skymmer så sakta,
har ingenstans att gå.
Och sitter på människor och ler i smygen då.
Och jag ser överallt.
Och jag ler överallt.
De tyckte jag var undliga.
Passa inte in.
De orkar inte med mig, de svar till slut.
Försvinn.
Så jag går överallt.
Står överallt.
Säg vad ni vill,
men jag älskar staden när solen går ner.
Säg vad ni vill,
men jag älskar staden när solen går ner.
Säg vad ni vill,
men jag älskar staden när solen går ner.
Säg vad ni vill,
men jag älskar staden när solen går ner.
