Och det är du, och det är duLägger utstryckt t-shirt, ränder, platt hår, blek och bara vita stränderOch är låst att skymma solen, du har inget att förloraBörjar om mina dörriga händer, framför ansiktet jag skännesBorde kanske börja tänka själv, men det fattas någonting som du sägerHör ditt hjärta slå, jag ser oss utifrånJag borde be dig, be mig vara kvarMen jag är ingen någon annan, som inte vill stannaDu som bara ville vara som alla andra, du som bara ville vara vän med allaVar är du, var är duDu som bara ville vara som alla andraDu som bara ville vara vän med allaVar är du, var är du nuBörjar om nog fast jag ville bestämma, trött på att säga förlåt till vännerFör det mesta som jag gjorde, när jag minns hur du satt blodetI det blå, ingen vet hur jag känner, visar inget när det händerHar alltid älskat att ta fel, för det känns så tryggt när någon vet bättreNickar och förstårAtt jag höll för hårdJag borde ge mig en vän i förigenVi är så lite för gammal, för att bli någon annanDu som bara ville vara som alla andra, du som bara ville vara vän med allaVar är duVar är duDu som bara ville vara som alla andra, du som bara ville vara vän med allaVar är duVar är du nuOch när jag blev den, som jag försvaratSåg jag de andra jag slängt bortFörsöker alltBlanda och tåla sanningMen när jag ser dig blir det svårtDu som bara ville vara som alla andra, du som bara ville vara vän med allaVar är duVar är duDu som bara ville vara som alla andra, du som bara ville vara vän med allaVar är duVar är du nuVar är du nuUndertexter från Amara.org-gemenskapen