Det var en gång tre grisar småDen ena byggde sitt hus av stråNär hans bröder ropade nej, nej, nejVar hans far, det duger bra för migGris nummer två var ganska smartHan byggde sitt hus av trä såklartNär hans storebror sa nej, nej, nejVar hans far, det duger bra för migGris nummer tre var inte klenHan byggde sitt hus av sand och stenOch huset blev stadigt och stabiltOch faktiskt jätte, jättefintDå dök det upp en vidrig vargDen var otroligt hungrig och argNär grisarna såg den närma sigSå sprang de in och gömde sigLilla gris, lilla gris, öppna nuVi kan inte glömma allt om hörde duJag ska frusta och pustaOch ett, två, tre, fyra, fyra, fyra, fyraOj, oj, huset flög ivägLilla gris, lilla gris, öppna nuDet kan du glömma allt om hörde duJag ska frusta och pustaOch ett, två, tre, fyra, fyra, fyra, fyra, fyraOj, oj, huset flög ivägLilla gris, lilla gris, öppna nuDet kan du glömma allt om hörde duJag ska frusta och pustaOch ett, två, treJag ska frusta och pustaOch ett, två, treMen vårt hus hände inget medVargen blev väldigt arg såklartKlättrade upp på husets takI skorstenen gled han sigSakta ner för att tugga påGrisarnas små benMen storebror Grison var så smartHan tände en brasa i en fartSå vargen brände svansenMen skimran sigNågon annanstansSå vad kan man lära av allt det här?Att hårt slit och möda och besvärÄr bäst om nåt ska byggasBra om vargen bygger upp nån dag