Det var en gång tre grisar små
Den ena byggde sitt hus av strå
När hans bröder ropade nej, nej, nej
Var hans far, det duger bra för mig
Gris nummer två var ganska smart
Han byggde sitt hus av trä såklart
När hans storebror sa nej, nej, nej
Var hans far, det duger bra för mig
Gris nummer tre var inte klen
Han byggde sitt hus av sand och sten
Och huset blev stadigt och stabilt
Och faktiskt jätte, jättefint
Då dök det upp en vidrig varg
Den var otroligt hungrig och arg
När grisarna såg den närma sig
Så sprang de in och gömde sig
Lilla gris, lilla gris, öppna nu
Vi kan inte glömma allt om hörde du
Jag ska frusta och pusta
Och ett, två, tre, fyra, fyra, fyra, fyra
Oj, oj, huset flög iväg
Lilla gris, lilla gris, öppna nu
Det kan du glömma allt om hörde du
Jag ska frusta och pusta
Och ett, två, tre, fyra, fyra, fyra, fyra, fyra
Oj, oj, huset flög iväg
Lilla gris, lilla gris, öppna nu
Det kan du glömma allt om hörde du
Jag ska frusta och pusta
Och ett, två, tre
Jag ska frusta och pusta
Och ett, två, tre
Men vårt hus hände inget med
Vargen blev väldigt arg såklart
Klättrade upp på husets tak
I skorstenen gled han sig
Sakta ner för att tugga på
Grisarnas små ben
Men storebror Grison var så smart
Han tände en brasa i en fart
Så vargen brände svansen
Men skimran sig
Någon annanstans
Så vad kan man lära av allt det här?
Att hårt slit och möda och besvär
Är bäst om nåt ska byggas
Bra om vargen bygger upp nån dag