Det började som en skakning på nedre däck
Det fyllde oss väl mer med häpnad än med skräck
Vi förstod inte riktigt orsaken till att fartyget sprungit
läck Man hade sagt oss att just detta var världens
modernaste osänkbara skepp
Vi tog vårt foto av barnen,
dina smycken och din hatt
Jag tog en tröja för jag tänkte att havet är säkert kallt
När vi steg ut ur vår hytt och såg hur vattnet började strömma in
Såg jag en tår eller var det kanske en droppe vatten ut på din skinn
Vi följde pilar som man gav räddningsbåtens plats
Det var på översta däck fast egentligen var första klass
Vi var rätt många men alla tog det ganska lugnt
Det var bara en herre från tredje klass som trängde sig lite dumt
Vi träffade en man som vi hälsats på förut
Han presenterade oss för sin dotter och sin fru
När
vi kom upp på däck sa kapten att vår livåt inte gick att få i sjön
Det var visst kedjorna till någon hissanordning som någon hade glöms
Vi gick till baren och fick ett gratis glasschampagne
Och vi skålade för imperiet och för varann
Nu började skeppet att sjunka snabbare
och dess lutning var ganska stor
Många hoppade i vattnet men vi beslöt att stanna kvar här ombord
Sen lämnade råtten av skeppet för att söka sig mot land
Men vi stod kvar där på däck och vi höll varann i hand
Vi tänkte havet är allt för stort och kallt och vitt
Och i de båtar som satts i sjön fanns inte plats för ett solupptäckte
Fem ben av fartygsorkesten närmar gud till dig
Det kändes pånitt men ändå rätt typiskt för just två timmar
Vi har förlorat den allra sista knuftan
Vi har fått räka skitar
Vi går till botten där vi står men flaggan den går i topp
Vi går till botten där vi står men flaggan den går i topp