En kväll i många andra kvällar här på Salmas krog
sitter Monica alena, tror hon har fått nog
Hon skiner upp när hon får se mig göra min entré
För är det något hon är bra på är allt vackert led
Tror att hon längtar bort till solen ifrån det här
Det får duga ner någonstans,
det får vara som det är
Tack alla underbara människor som inte gör sig till
Här får alla bara vara som de vill
Vi får skratta,
vi får gråta och ibland betjäna färg
Utanför den stora staden i Söderberg
Bortom andra sidan rälsan, minst en svunnen tid
Då männen raggade på garbo i kågesvin
Stod på scenen hela natten,
fram till klockan tre
Rack fyra,
fem,
*** vålkar älgbur,
för att orka mer
Jag höll ihop den religionen och ett tillgjordsmanlighet
Någonstans där mitt i livet ville bara ha mer
Tack alla underbara människor som inte gör sig till
Här får alla bara vara som de vill
Vi får skratta,
vi får gråta och ibland betjäna färg
Utanför den stora staden i Söderberg
Vår gamla lorry får ingen längre ställa till mig fast
Kom vi går ner på T-brävet,
där vi älskar som bäst
Lasse Laban, ta gitarren, kör en sång på rim
För Peter Öhman,
Robban Broman,
Pikat,
Greger och Kim
Mr Lindvall ser tillbaka på sitt 90-tal
Och får sin kärlek till *en,
vilket blev hans barn
Åh-oh,
åh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh,
åh-oh-oh-oh
Som inte gör sig till Här får alla bara vara som de vill
Vänster av denna stäcken,
åh, det sitter in i mig
Du kommer aldrig vända åter till Söderberg
Du kommer aldrig vända åter
till Söderberg
Möt mig älskling på det park,
det är vad du vill ha
Sommarkvällen
och bara att vara här är vi alla en för alla,
alla en för en
Snart är det time att vandra hemåt, vi ses igen
Vår lilla hörn släcker Alex ett sista ljus
Slider ut sig, men vad göra, man ser om sitt hus
I somra över