Jag minns ditt rum i huset.
Där satt du själv i din säng.
I taket lyser stjärnor som du en gång klistrat
fast.
Du var den som såg konfiklär ut av sitt pappas
inklädde.
Du var den som bröt ljusax och
fin kunde se alla färger,
alla
färger.
Det var du,
det var du,
det var du
som drog med mig i dansen.
Det var du,
det var du
som *** hoder som finns i mig nu.
Stor och grom.
Du får aldrig sluta,
du får aldrig sluta vara du.
Spillror av din spegelbild omlevs sen till kristall.
Du var den som såg kondukanvis,
bara få gav du äggen.
Du var den som bröt ljusax och fin kunde se alla färger,
alla färger.
Det var du,
det var du,
det var du som drog med mig i dansen.
Det var du,
det var du
som *** hoder som finns i mig nu.
Stor och grom.
Du vet att jag var med dig även om jag var
för liten att förstå.
Från historien.
Jag hängde på ditt
hantag tills du öppnas och vi klär ut oss i pappas
inklädde.
Du var den som bröt ljuset
som vi kunde se alla färger.
Det var du,
det var du, det var du som
drog med mig i dansen.
Det var du,
det var du
som *** hoder som finns i mig nu.
Stor och grom.
Du vet att du det var du som drog med mig i
dansen.
Du vet att du det var du som
*** hoder som finns i mig nu.
Stor och grom.