En speleman mediter jag är,
inga sorgar med lycka där,
när jag spelar en glad melodi.
Jag vandrar ensam i solens sken,
fåglar vittrar på kviståpen.
Jag är ensam,
men lycklig ändå.
Över berg och dal,
genom skog och på en.
När jag ensam går,
och drallar denna regn.
Ni ska veta att en spelman lever ett enkelt liv,
går mot lyckan med stora krev.
Alla sorgar,
de regns i museet.
Han vandrar ensam i solens sken,
när fåglar vittrar på kviståpen.
Han är ensam,
men lycklig ändå.
Över berg och dal,
genom skog och på en.
Jag är ensam går,
och drallar denna regn.
För ni ska veta att en spelman lever ett enkelt liv,
går mot lyckan med stora krev.
Alla sorgar,
de regns i museet.
Han vandrar ensam i solens sken,
när fåglar vittrar på kviståpen.
Han är ensam,
men lycklig ändå.