I livets gren är jag minst en.
När varje vinter var så vit.
Alla somrar.
Var fulla utav varme.
Nu. Vi lekte du och jag
på ängarna och vi två byggdes samslott på en strand.
Du och jag för allting skulle vara tillsammans och små minnen
av dig.
Säger sig far och lever här
inom mig.
Små minnen av dig.
Låter mig.
Bort hur det känns.
Vi som liten.
Ibland så säger dig någonstans på stan.
Men vågar inte säga hej.
Rädda att du har förändrats.
Vad som skulle hända då små minnen av dig.
Dröjer sig far och lever här inom mig.
Små minnen av dig.
Låter mig aldrig glömma.
Bort hur det känns.
Vi som liten.
Minns du?
Ja,
tillsammans varje dag.
Tiden hade inget slut.
Minnen av dig.
Säg far och lever här inom mig.
Små minnen av dig.
Låter mig aldrig glömma.
Bort hur det känns.
Små minnen av dig.
Dröjer sig far och lever här inom mig.
Låter mig aldrig glömma.
Jag blir som liten och min jävel.