Lời đăng bởi: 86_15635588878_1671185229650
För Gäves ut på Siljan Jag gick till Mötegård Jag väntar, ropar och jag väntar åter *** vinden är som blåser Ned trädet är som susar Men vännerns röst sig icke höra låter Som molnerna det går På himmelen den blå Så vandrar mina tankar och ingen vila får Han sätter sig i skogen ut på det torra kvistar Och dagen synes honom så besvärlig och lång Han tänker ut på vännen som han nu haver misstat Och sorgen står den arme på hans bleka kind Nu är det slut för mig så kan det gå för dig Min vän så hjärteligen haver övergivit mig
