Om du var här hos mig igen, som du var en gång förut,
då skulle allting bli på nytt, och allt det gamla bytas ut.
Och jag, jag kunde kalla dig min vän igen,
och du, du sa att det var allt för länge sedan,
och jag hoppas att det en gång ska bli så.
Om du är här hos mig som då,
om jag var där hos dig igen, som jag var en gång förut,
jag skulle göra vad som helst, det skulle aldrig mer ta slut.
Och jag, ja jag vet, jag gjorde något fel,
och du, du sa, du skulle aldrig mer bli hel.
Men jag hoppas att vi då kan reda ut,
om du är här hos mig till slut.
Du var så svår att nå och gömde dig ibland,
och gick där ensam för dig själv.
För någonstans inom dig fanns ett hemligt land,
och det var där jag tror att du var du.
För tiden läker inga sår, det har den aldrig någonsin gjort,
och vart i världen jag än går ska jag vänta på något stort igen.
Som bara du har visat mig, men nu igen,
känns dagen gråmörk, men jag hoppas att det snart blir ljust igen.
Om du är här hos mig, min vän.
Om du är här hos mig, min vän.
Om du är här hos mig, min vän.
Om du är här hos mig, min vän.
Du var så svår att nå och gömde dig ibland.
Och gick där ensam för dig själv.
Men någonstans inom dig fanns ett hemligt land.
Och det var där jag tror att du var du.
Nu vet jag inte om vi ses eller möts någon gång igen.
Och inte heller om du vill att jag ska se dig som en vän.
Jag vet, det var jag som gick min väg.
Men det fanns skäl, du vet.
Du var ju inte längre där.
Men jag hoppas att det finns en väg att gå.
Om du är här hos mig som då.
Om du är här hos mig som då.
Om du är här hos mig som då.