Gamla Nordsjön som svallar och brusar
Under vindarnas växlande gång
Sedan urminnes tider oss tjusar
Din betagande rytmiska sång
Och jag känner hur skeppsdäcket svajar
Vid din böljas förtrollande smek
Medan
stimmet av tumlar elar fram
Med vårt fartyg i glittrande lek
På ditt blånande fält vill jag dröja
Du, du är mig kär vart du är
Alla världens nationer dig plöja
Följande din led mellan fjärran och när
Du,
ditt djup hämtar fiskans sin äring Du,
välvande nyckfulla har
Lika väl du ger sjöfolk dess näring
Så kan du bädda bland tången dess grad
Men det är skönt när man får lätta
ankar Och sticka ut på väljorna det blå
När vi passerar dagers bankar Från fiskeflottan en hälsning vi får
Var helst en svensk sjöman på jorden
vankar Har han Nordsjön i blodet ändå
Därför hälsar han glatt med ett
kraftigt hurra Den gungande Nordsjön blå
Den gungande Nordsjön blå
Det är skönt när man får lätta ankar
Och sticka ut på väljorna det blå
När vi passerar dagers bankar Från fiskeflottan en hälsning vi får
Var helst en svensk sjöman på jorden
vankar Har han Nordsjön i blodet ändå
Därför hälsar han glatt med ett
kraftigt hurra Den gungande Nordsjön blå