Så sorgligen tyst, efter nattens regnHur ljuvligt att få vakna i stugans frid och hängNär solen ran upp, kom en regnsvalströmAv skogens friska dofter, jag väcktes ur min drömJag drömde om älvor, som badade tystaKysta och stjärnbelysta, skimrande svallFrån ett ljudlöst, välande vattenfallDet doftar från Åsa, Holm, BungsrotLjungfru Maria Blomma, hon doftar mild och godDen doften bär löften, jag minns den nuDet enda ska jag älvaJag ska älska, och du ska bli min fruHur fjärran den tiden, och likväl hur närKära min vän, kom låt oss lösna en stundUtifrån småbarnens rumSmyger turOch sjösjön blom
