Den ene kom på hösten
Just när isen bundit skör
Den andra under vintern
Munter traskande isnön
Fast båda hade tjänat
Kung och krona i
armen
Så blev det enast fiender
Om jullarens reng
Men flicke i hjärtan är ingenting att lita på
Det klappas stund om för en,
men lika ofta för två
Och aldrig det hemlena är en flicka blir fru
Att man är tre som ler ett utav tre
För
att få slut på tristen Så sa mjölnan till sitt val
Den som ger tusendaler Får både dig och halva kvarn
Och frianna i världen drog ut på flinka ben
För att förtjäna dalen och för mjullarens reng
Men flicke i hjärtan är ingenting att
lita på Det klappas stund om för en,
men lika ofta för två
Och aldrig det hemlena är en flicka blir
fru Att man är tre som ler ett utav tre
När fyra år var vågna Sågs en dagen öntlig syn
Hur båda kom mot raskande från varsitt håll mot by
Men inga daler hjälpte typ för flera år sen ren
En rike man från Granby
hämtat mjullarens reng
Men flicke i hjärtan är ingenting att
lita på Det klappas stund om för en,
men lika ofta för två
Och aldrig det hemlena är en flicka blir
fru Att man är tre som ler ett utav tre
Men flicke i hjärtan är ingenting att fästa
sig vid Det klappas stund om för en och två,
men också för tre
Och friarnas foradad blir mer tasig
fru Och är det trognaste vännare nu