Et år har gått igjen
Det blir alt fler, det har tagit ut nu
Rydån er uppe en
Men denna pjäs kan få et slut nu
Så fullt som jeg har levt
Alt jeg har fått på sett på vägen
Jeg gikk min vei, min egen vei
Alltid min egen
En del har vel gått fel
Men det var smått, for smått at räkna
Jeg minns alt godt jeg fått
Hva man gjort dumt
Har lett at blekna
Det er meg sjølv jeg har lytt
Jeg valde fell
Og stod for stegen
Jeg gikk min vei
Min egen vei
Alltid min egen vei
Men då og då
Visst hende det
Har jeg svalt mer
Enn jeg orkat mer
Visst har jeg gått
På kneibland
Men res mig upp
På egen hand
När var jag feg
Jag gick min väg
Och jämt min egen
Han skratt
Och kärlek med
Han skratt och kärlek med
Men han skratt och kärlek med
Har jag fått mitt
Och också tårar
Så långt
Långt bort det
Man härdar sig
Mot sånt som sårar
Tänk allt
Jag hunnit mer
Jag njöt av allt
I alla lägen
Jag gick min vei
Min egen vei
Alltid min egen
Var det en man
Var det en man
Det kan han få
Det er sig själv
Han får lita på
Det är sig själv

Och att göra det
Han känner for
Och inte det
Som andra gör
När var jag feg
Jag gick min väg
Gikk min veg, og gjemt min egen.
Gikk min veg, og gjemt min egen.
Gikk min veg, og gjemt min egen.