Jag trodde inte det fanns sådana som du, och jag hade rädd den nu en gång.
Jag trodde att jag landade i ett stel nått nu, men när du kom så tog min själ ett annat språng.
En lycka, ett spjärna emot att vägra tro.
Leende, en spricka, där nåt smök sig in och gjorde mig levande.
Men jag får väl gå med på en värld precis så tråkig som jag trott.
Där den som slår undan benen aldrig kan vara den som tar emot.
Ja, jag får väl gå med på, det lärde mig av alla er.
Det är ren idioti att be med.
Du har tur att gå fri från en blick som ser skönhet i allt.
Visa hur jag kan dö inuti till er sanningshall.
Du stör ett mörker och ett själ försvar precis när jag förlikat med ett godtal verklighet.
Som om du skickats ut att vara ett bevis på något jämn som hölls till i dig i hemlighet.
Men skulden av huvudets tyngd är inte din.
Det var jag som lät dig ta bort mina strygn i varje nytt undertal.
Men jag får väl gå med på en värld precis så tråkig som jag trott.
Där den som slår undan benen aldrig kan vara den som tar emot.
Ja, jag får väl gå med på, det lärde mig av alla er.
Det är ren idioti att be med.
Du har tur att gå fri från en blick som ser skönhet i allt.
Visa hur jag kan dö inuti till er sanningshall.
Och trots alla löppen tog du dig in.
Precis lika enkelt som någonsin.
Du har tur att gå fri från en blick som ser skönhet i allt.
Visa hur jag kan dö inuti till er sanningshall.
Svensktextning.nu
Svensktextning.nu