Strögran ris på min bädd och låt mig födas naken
Min mor var inte vaken
och jag var inte rädd
Längst ned i de bitra schakten bor de som fruktar makten
Om kölden blir för sträng
lägger han ris i min säng
Lägger han ris i min säng
Strö ris på min pulpet och ta en klunk av bläcket
Kom till mig under täcket,
dela min ensamhet
Nu är vi lika gamla,
kom låt visiret ramla
Kom,
tänd ett litet blås
Strögran ris över oss,
strögran ris över oss
Strögran ris vid min pult,
häng nyckeln på kroken
Vem bad dig låna boken,
lämna tillbaks den, fort
Du fredens återställare med klang och ryska smällare
Du snö som föll i fjol,
lägg granris på min stol
Lägg granris vid min grav,
låt inga präster höras Gör vad som måste göras
Marschalken,
dryt min sladd Så faller det till sist dock
Tres kovlar på mitt kystlock
Nu får jag ge mig av
Lägg granris vid min grav,
lägg granris vid min grav