Vad ska jag nu ta mig till med all min sorg?
Jag är mig överallt, vad jag än tar mig till.
Frysen är ljuset, flättrats vågt i mitt skymningsland.
Jag sitter fast och natten håller kvar mig.
Jag ville aldrig bli så kär i dig.
Och finns det något namn för vad du gör mot mig?
Du står mitt kär, så älskar du mig.
Jag plågas av en dröm om dig och mig.
Sett så många bröst när hjärtan gått på grund.
Lyck som vrak, som förlist.
Och ätta den varmigt.
Höjer mitt glas, jag skålar tått mot en kolsvart natt.
Och undrar så, var finns min morgonskärna?
Jag ville aldrig bli så kär i dig.
Och finns det något namn för vad du gör mot mig?
Du står mitt kär, så älskar du mig.
Jag plågas av en dröm om dig och mig.
Och finns det något namn för vad du gör mot mig?
Är det din läns jag hör, så vill den ändå väl.
Och vill du ha mitt hjärta och se min kär?
Frysen är ljuset, flädrar till i mitt kymmlingsland.
Jag sitter fast och natten håller kvar mig.
Jag ville aldrig bli så kär i dig.
Och finns det något man för vad du gör mot mig?
Du står min sjö, så älskar du.
Jag plågas av en dröm om dig och mig.
Jag ville aldrig bli så kär i dig.
Och finns det något man för vad du gör mot mig?
Du står min sjö, så älskar du.
Jag plågas av en dröm om dig och mig.
Jag plågas av en dröm om dig och mig.