Morgondimman
Morgondimman
Morgondimman
Och den är ung
Ögon möts, kinder blöts och läppar stöts
Dansen känns lätt, men rädslan tung
Logen är snart lika full som lånen där
Tiden går fort, de dansar här
En kväll tar slut, nu går de bort
Snart skyns de åt och undrar tyst
Vad ska hända sen?
De var nära då, hon var ledsen sen
Men nu vaknar hon igen
De var nära då, hon var ledsen sen
Men nu vaknar hon
Men nu vaknar hon
De är små men stora nog att känna start
Men inga ord, våga sig ut
En tystnad dansar lätt på tå
Och de ser på, vill inte gå
Men dansen tog slut
Logen blir tung och där står hon
Och där står hon, och där står hon
Och där går han, som måste hem
Hon undrar än
Vart gick han sen?
Minns han än ses de igen
Om hundra år
Eller nästa vår
De var nära då
Hon var ledsen sen
Men nu vaknar hon igen
De var nära då, hon var ledsen sen
Men nu vaknar hon igen
Morgondimman slutar henne i sin famn
Där är hon lugn
Där är hon trygg
Ingen annan vårdar honom
Vågar vara så nära som
Den våta vind
Mot hennes rygg
Vågar vara så nära som