Sitter i gungstolen
Frästa på jojo-män
Både säklet och jag
Var ett unga en gång
Kanske minnena blir till en sång
Men det är länge, länge sen
Såna dagar kommer aldrig igen
Minuter och timmar
Blir veckor och år
Och vintrarna snögar
I våranas spår
Och ändå är man gammal
Och allt som man har på
Det är ett minne från frida dag
Gick du ut med små blickor ibland?
Morfar!
Ja man gjorde ju sina försök lilla vän
Gick du tämt några hjärtan i brand?
Morfar!
Att det brann så det osade och sköt jag, ja men
Och de föll när jag sjöng som en glad trubbadur
För min gud
För min flotta figur
Men det är länge, länge sen
Och den kommer väl aldrig igen
Jag smäkte så lätt av en spädliten hand
Nu är det en eldgaffel i den ibland
Och sången har tystnat men harpan är kvar
Som ett minne från frida dag
På den tiden då levdes det glatt
Morfar!
Ja man tog sig ett glas eller två lilla vän
Var du då kanske glad i din hatt?
Morfar!
Lite glad var jag nog redan då, ja ja men
Våran inhemska bruva var saftig och god
Och fick köpas i högarens bord
Men det var länge, länge sen
Såna dag kommer aldrig igen
Och lördagen och söndagen, ja då var man fri
Och måndagen och tisdagen, då firade vi
Och långt fram på onsdagen satt baksmällan kvar
Som ett minne från frida dag
Är det sant att du var väldigt stark?
Är det sant att du var väldigt stark?
Ja nog hade man prima fysik lilla vän
Var du med i nåt bråk någon gång, morfar?
Ja du menar en kalla valet, jo jo men
Då fick jag *** att springa en 25-30 man
Om jag själv sprang i täten min sand
Men det var länge, länge sen
Och så stark blev man aldrig igen
Men en författare, en författare
Insatt rattor om rätt ska va rätt
Jag lyfter min folkpension ledigt och lätt
Och den tredje i månaden har jag två kronor kvar
Som ett minne från frida dag
Ja som ett minne från frida dag
Ja som ett minne från frida dag
Och den tredje i månaden har jag två kronor kvar