Vintern den sänker sin slöja
och bäddar in husen
Härden i världshuset värmer
mot maten och krusen
och dansar han med den vilda,
de dansar som virvlar i ett vattenfall
fyllda av stolthet och vilja,
dansar som virvlar i ett vattenfall
Men rykten i stugorna sprids medan snöklingor faller
Färgmonar knystrar motisen som klarar kristallen
Där flyr han bort med den vilda,
de rusar som virvlar i ett vattenfall
Fyllda av stolthet och vilja,
rusar som virvlar i ett vattenfall
Tröskan försvinner i natten,
hosnämnd blir till drivbor ut med vägenskatt
Oslagen lekar bland bergar och bränn,
lekar med sorglös om ett vattenfall
Natten den sänker sin slöja och suttar ut spåren
Vart ången är hör de styrkan som forsen om våren
Där dansar han med den vilda,
de dansar som virvlar i ett vattenfall
Fyllda av stolthet och vilja,
dansar som virvlar i ett vattenfall
Fyllda av stolthet och vilja,
dansar som virvlar i ett vattenfall