En gammal kvinna går omkring och pyntar i sitt hus
Idag är det hennes stora dag
Hon har köpt kaffe, bröd och tårta
Som smyckats med små ljus och en likör av nästa ***
Och när hon lägger på en dyk den finaste hon har
Så ringer det på hennes telefon
Hon blir glad och lyfter luren och hör rösten på en karl
Hennes allra yngste sån
Ja så, säger du det
Du kan inte komma från
Du tog fel på vilken dag det var
Nej det gör ingenting
Om det är något bara ni
För jag finns ju här var dag
Hon tar fram fint servicen
Den med små violer på
En kopp av is den gång gått i kras
Men hon tänker att det gör nog
Ingenting vi blir så få
På mitt årliga kalas
Och när kaffet kokar upp
Så ringer telefon
Hon glömmer allt och springer därifrån
Och på ett ögonblick hon missar
Något av sin illusion
När hon hör sin äldste sån
Ja så, säger du det
Du kan inte komma från
Du tog fel på vilken dag det var
Nej det gör ingenting
Om det är något bara ni
För jag finns ju här var dag
Målera timmar drar förbi
Och dagen blir till kväll
När en trött gammal kvinna sångar i
Hon har stått där hela dagen
Och väntat sina barn
Vid sin blommiga gardin
Hennes kaffeprö finns kvar
Och tårtat där den står
Den visar hur barn kan överge
Och när botten vinger finns det
Inget mera att förstå
Då har ljusen brunnit ner
Ja så, säger du det
Du kan inte komma från
Du tog fel på vilken dag det var
Nej det gör ingenting
Om det är något bara ni
För jag finns ju här var dag
Nej det gör ingenting
Om det är något bara ni
För jag finns ju här var dag