Den fagraste rosa er funni,
og opp mellom klunger er rødni.
For Jesus, den dyraste blomen,
rann opp av eget tønnerdomen.
Forus i an menisteren ära,
Guds bilet i hjarta vår bære,
låg vær i jøya og villa,
og døden han herja vår silla.
Guds bilet i hjarta vår bære,
Den Herren er rosen et blømme,
all vær i tilsæna vår sømme,
god vanget i himmel så sægne,
vår jord i Guds hage ung venne.
Nå skulle vel vær i meg leja,
til frølsaren av sønder kveja,
Men bange på klumdane glosa, og får ische auga på rosa.
Lat färg meg truga og tvinga, lat ornane riva og stinga.
Når hjarta om sider vil bresta, egrosa på briste vil festa.
Lat färg meg truga og tvinga, lat ornane riva og stinga.
Đang Cập Nhật
Đang Cập Nhật
Đang Cập Nhật
Đang Cập Nhật
Đang Cập Nhật