Bertil och SvenDet är inte så att de stör och bråkarMen blotta vetskapen att de finnsDet gör en upprörd och arg till synsJag betalar min skatt till statenOch ser till att barnen har mat på fatenDet minsta man kan begära dåDet är väl grannar att lita påDet har aldrig upphört att mig förvånaAtt de i bygger ett hem för sådanaEtt hem som de kan få flytta tillDär de kan göra vad fan de villFör inte är de som andra kararDe liknar mest ett par skrämda hararBertils morsa är nu mer vanMen Svens föräldrar har lämnat stanMen vi har samlats och slipats världenNu ska vi snacka med hyresvärdenHan får se till att de flyttar såVi slipper ängslas för våra småFör Bertil och Sven de är inte som andraBertil och Sven de älskar varandraDe tar och tafsar upp på varandraDet har jag sett genom brevlådanDet har jag sett genom brevlådanDet har jag sett genom brevlådan