Här döljer han sina tårar och blåterInom vårt kö som gör detVi har stått på niskö i pengarnaVi dröms bort här nuLins alla festerna borta på varvetVi sa om varann och komNu snackar vi om att åka senareTillsammans, hjärtat var jävligt svårtJag var 22Men jag lärde nu dåSka det dra nånstans nuInnan den alltid var blåJag var 22Men jag lärde nu dåSka det dra nånstans nuInnan den alltid var blåInga pengar kvar och vi har stått på nisköMan är inga känslor kvar att kännaVet du att vi stängerTänk som att du nådde sig att skulle stämmaNär vi nådde oss i slutet av stanVar det fått härifrånJag var 22Men jag lärde nu dåSka det dra nånstans nuInnan den alltid var blåJag var 22Men jag lärde nu dåSka det dra nånstans nuInnan den alltid var blåKom igenVad vet du om mitt liv egentligen?Kanske redan det flestaKanske redan det flestaKanske kunde det blivit långtPrecis som vem som helstSista gången tar jag åtFör sådant som är jag merFör länge sedanKommer vi stå uppFör tackar och tackarI kvällenKanske vi tvåNär jag lärde nu dåNär jag bär och stårI en lätt dagSom jag har varit förr omkringSom jag har varit förr omkringVar det 22Men jag lärde nu dåSka det dra nånstans nuInnan den alltid var blåJag var 22Men jag lärde nu dåSka det dra nånstans nuInnan den alltid var blåUndertexter från Amara.org-gemenskapen